Utrikeshandeln i nationalekonomin 

Uppdaterad: 11.7.2014 - Uppdateras nästa gång: 6.3.2015
   
 
 
Dela på

Exporten och importen av tjänster minskade klart

Exportvolymen minskade med 1,7 procent, importvolymen med 2,5 procent. Volymerna av varuexport och -import ökade något, men exporten och importen av tjänster minskade klart.


Källa:
Statistikcentralen / Nationalräkenskaper, årsvis


Beskrivning av indikatorn

Export av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (försäljning, byte, gåvor, donationer) mellan inhemska och utländska subjekt.

Import av varor och tjänster består av transaktioner av varor och tjänster (köp, byte, gåvor, donationer) från utländska till inhemska subjekt.

Den samhällsekonomiska konjunkturen och balansen inom den offentliga ekonomin påverkas i hög grad av hur utrikeshandeln utvecklas. Den utgör också en betydande del av Finlands bruttonationalprodukt. Utöver att den mäter ekonomins och handelns tillväxt ger utvecklingen av utrikeshandeln en bild av hur konkurrenskraftig och attraktiv Finlands näringsliv och företagssektor är ur internationella företags investeringsperspektiv. Företagens internationalisering har en central roll i hur arbetsmarknaderna och näringslivet utvecklas i Finland. Genom satsningar på forsknings- och innovationsverksamheten på företagssektorn och stöd till nya tillväxtområden strävar man efter att öka utrikeshandeln. Handelns globala tillväxt har stora effekter för stabiliteten i Finlands ekonomi, eftersom utrikeshandeln för med sig investeringar och arbetsplatser i Finland och samtidigt aktiverar den inhemska företagsverksamheten.

Utrikeshandeln påverkas bl.a. av konjunkturerna i den globala ekonomin, växlingarna i den totala efterfrågan, den allmänna prisutvecklingen, det nationella skattesystemets konkurrenskraft och bestämmelserna som styr den internationella handeln. Det nationella spelrummet och möjligheterna att styra handeln  har minskat avgörande på den internationella marknaden under de senaste åren. I och med de förändrade ekonomiska förhållandena och marknadens internationalisering, EU-integrationen och medlemskapet i den monetära unionen är näringspolitiken i framtiden ett allt starkare medel för att påverka den nationella ekonomiska politiken.

Den offentliga förvaltningen har som syfte att upprätthålla en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt. Tillväxt eftersträvas i synnerhet genom att företagens, och mer allmänt hela statens, förmåga att klara sig i konkurrensen på den internationella marknaden främjas. I framtiden kan man påverka Finlands ekonomiska tillväxt och sysselsättning genom att utveckla företagens omvärld och genom att främja en välfungerande och flexibel arbetsmarknad. Som stöd för företagens internationalisering behövs investeringar och ett skattesystem som gynnar sysselsättning, offentliga investeringar och forsknings- och utvecklingsverksamhet som producerar kunnande och tillväxt. När det gäller utvecklingen av företagsverksamheten har särskilt små och medelstora företags tillväxt en central betydelse för hela företagssektorns tillväxt och förändringen av näringslivets omvärld eftersom de små och medelstora företagen utgör en stor del av hela Finlands företagssektor och samtidigt en betydande del av Finlands export.