Sökande till utbildning 

Uppdaterad: 12.2.2015 - Uppdateras nästa gång: 5.2.2016
   
 
 
Dela på

Svårare att få tillgång till fortsatta studier direkt efter grundskolans nionde klass och studentexamen
 

Av dem som gått ut nian i grundskolan blev 8,9 procent och av de nya studenterna 63,7 procent utan studieplats i utbildning som leder till examen. Andelen elever som blev utanför fortsatta studier ökade både bland dem som gått ut grundskolan och bland de nya studenterna jämfört med året innan.

Antalet elever som år 2013 gick ut nian i grundskolan var totalt 59 600, dvs. 1 500 färre än året innan. Av dem fortsatte 51 procent sina studier i gymnasiet och 40 procent inom yrkesinriktad utbildning på andra stadiet. Återstående 9 procent fortsatte inte direkt i examensinriktade studier. De fortsatte eventuellt ändå i någon utbildning som inte leder till examen, t.ex. påbyggnadsundervisning (åk 10) eller orienterande och förberedande utbildning inom den grundläggande yrkesutbildningen (yrkesstart). Nästan alla elever som gått ut grundskolans nionde klass sökte en studieplats, 1,5 procent sökte inte till fortsatta studier



Källa:
Statistikcentralen / Sökande till utbildning


Beskrivning av indikatorn

Indikatorn beskriver hur studerande efter grundskolestadiet söker sig till utbildning som leder till examen.

Statistiken över sökande till utbildning är viktig för att man ska kunna undersöka hur väl medborgarnas rätt till utbildning förverkligas. Vid sidan av grundutbildning hör även lika rättigheter för alla till fortbildning som samhället erbjuder till de kulturella rättigheterna. För att jämlikheten inom utbildning ska förverkligas är det ytterst viktigt att man redan inom den tidiga fostran och den grundläggande utbildningen kan trygga goda förutsättningar för inlärning för alla.

Indikatorn för hur man söker studieplats beskriver också hur lockande de olika branscherna är samt hur samhällets utbildningsstruktur och utbildningen utvecklas. Utöver utbildningsinriktningarnas utveckling ger indikatorn viktig information om social utslagning, orsakerna bakom andra sociala problem och om risken för att problemen realiseras samt om svårigheterna att sammanjämka arbetslivet och studierna. Hur man ska få de olika utbildningsinriktningarna och antalet studerande inom de olika områdena att motsvara de krav som arbetslivet och arbetskraftsbehoven ställer är också en stor utmaning för utbildningspolitiken.

Samhällets tillväxt och utveckling tryggas genom att det finns en bred utbildningsgrund i samhället och att medborgarna har mångsidig utbildning. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ökad sysselsättning. Samtidigt minskar utbildning och den flexibilitet och möjligheter till rörlighet i arbetslivet som den skapar den socioekonomiska ojämlikheten mellan medborgarna. Samhället bör också garantera att utbildning är tillräckligt lockande och ekonomiskt lönsamt. Svårigheterna att sammanjämka hem och studier samt att trygga den ekonomiska försörjningen under studietiden är väsentliga hinder för fortsatta studier och vidareutbildning.