Sökande till utbildning 

Uppdaterad: 22.3.2016 - Uppdateras nästa gång: 22.3.2017
   
 
 
Dela på

Lättare för dem som gått ut grundskolans nionde klass att få direkt tillgång till andra stadiet


Antalet elever som gick ut nian i grundskolan var omkring 57 900 år 2014. Nästan alla elever som gått ut grundskolans nionde klass sökte en studieplats, 1,5 procent sökte inte till fortsatta studier. Av kvinnorna sökte mer än 60 procent i första hand till gymnasiet. Av männen sökte 55 procent i första hand till yrkesutbildning på andra stadiet.

Andelen nya studerande i utbildning som leder till examen ökade från året innan, till 94 procent. Av dem som gått ut nian i grundskolan fortsatte 52 procent i gymnasiet och 42 procent i yrkesutbildning på andra stadiet. Omkring en procent av dem som gått ut nian i grundskolan fortsatte i påbyggnadsundervisning (årskurs 10) och något under en procent i förberedande utbildning, dvs. förberedande utbildning för gymnasieutbildning för invandrare och personer med främmande språk som modersmål, orienterande och förberedande utbildning inom den grundläggande yrkesutbildningen och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning för invandrare. Utöver dessa utbildningar blev något över 4 procent utanför utbildning som leder till examen.

Källa:
Statistikcentralen / Sökande till utbildning


Beskrivning av indikatorn

Indikatorn beskriver hur studerande efter grundskolestadiet söker sig till utbildning som leder till examen.

Statistiken över sökande till utbildning är viktig för att man ska kunna undersöka hur väl medborgarnas rätt till utbildning förverkligas. Vid sidan av grundutbildning hör även lika rättigheter för alla till fortbildning som samhället erbjuder till de kulturella rättigheterna. För att jämlikheten inom utbildning ska förverkligas är det ytterst viktigt att man redan inom den tidiga fostran och den grundläggande utbildningen kan trygga goda förutsättningar för inlärning för alla.

Indikatorn för hur man söker studieplats beskriver också hur lockande de olika branscherna är samt hur samhällets utbildningsstruktur och utbildningen utvecklas. Utöver utbildningsinriktningarnas utveckling ger indikatorn viktig information om social utslagning, orsakerna bakom andra sociala problem och om risken för att problemen realiseras samt om svårigheterna att sammanjämka arbetslivet och studierna. Hur man ska få de olika utbildningsinriktningarna och antalet studerande inom de olika områdena att motsvara de krav som arbetslivet och arbetskraftsbehoven ställer är också en stor utmaning för utbildningspolitiken.

Samhällets tillväxt och utveckling tryggas genom att det finns en bred utbildningsgrund i samhället och att medborgarna har mångsidig utbildning. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ökad sysselsättning. Samtidigt minskar utbildning och den flexibilitet och möjligheter till rörlighet i arbetslivet som den skapar den socioekonomiska ojämlikheten mellan medborgarna. Samhället bör också garantera att utbildning är tillräckligt lockande och ekonomiskt lönsamt. Svårigheterna att sammanjämka hem och studier samt att trygga den ekonomiska försörjningen under studietiden är väsentliga hinder för fortsatta studier och vidareutbildning.