Byggande 

Uppdaterad: 26.3.2014 - Uppdateras nästa gång: 29.4.2014
   
 
 
Dela på

Volymen inom nybyggnad minskade i november med 6 procent jämfört med året innan.

I november 2013 minskade värdet till fasta priser, dvs. volymen, av den pågående byggnadsproduktionen med 6,0 procent jämfört med året innan.

Volymen av bostadsbyggande minskade i november med 9,2 procent och volymen av annat byggande än bostadsbyggande med 2,5 procent från året innan.

Offentliggörande

Källa:
Statistikcentralen / Byggnads- och bostadsproduktion


Beskrivning av indikatorn

Volymindexet för nybyggnad beskriver förändringen av värdet till fasta priser för nybyggandet inom det inhemska husbyggandet jämfört med jämförelsetidpunkten, indexets basår. Med nybyggande avses byggande som kräver bygglov och som leder till en ny byggnad eller ett nytt utrymme i anslutning till en existerande byggnad.

De ekonomiska konjunkturväxlingarna och industrins konjunkturväxlingar framgår av mängden byggande. Den branschspecifika utvecklingen och de strukturella förändringarna i näringslivet påverkar direkt företagens och den offentliga sektorns benägenhet att bygga och planera nya byggprojekt. Som en följd av den ekonomiska instabiliteten och den sänkta produktiviteten minskar också investeringarna och industrins satsningar, såsom nybyggande. Förutom investeringarna inverkar även ränte- och inflationsutvecklingen på byggandet. De ekonomiska konsekvenserna av byggandet begränsas inte endast till byggbranschen och arbetsplatserna där, utan omfattningen av byggandet återspeglas i hög grad på det samhällsekonomiska läget och på prognoserna i fråga om efterfrågan och tillväxt inom näringslivet.

Den offentliga förvaltningen har en central roll i hur byggnadsbranschens och byggandets volym utvecklas. Förutom att den offentliga sektorn är en viktig finansiär av nybyggande styr och reglerar den offentliga sektorn byggnadsförhållandena genom lagstiftning, beskattning och planläggning. Den offentliga sektorns centrala roll i planeringen av byggprojekt har motiverats med att omfattningen av nybyggande och inriktandet av byggandet har många slags effekter på sysselsättningsgraden, på inriktandet av nya investeringar och på utvecklingen av stadsstrukturen i samhället.

Nybyggandet indelas i bostadsproduktion och, när det gäller industribyggande, i lager- och industribyggande samt i affärs- och kontorsbyggande. Vid planeringen av byggnadspolitiken bör byggandets olika sektorer med de olika prioriteringarna också beaktas. Den offentliga förvaltningen ska på ett hållbart sätt stödja och främja byggandet av bostäder till rimligt pris, och förvaltningen ska också garantera att boendets stödsystem är effektiva och rättvist inriktade.

När man granskar indikatorerna för byggandet bör man förutom ett ökat byggande även uppmärksamma de många socialpolitiska konsekvenser som byggandet har. Dessutom återspeglas byggnadsplaneringen på hur varierad byggnadsbeståndet är, på bostädernas prisutveckling samt på bostadsområdenas tjänster, infrastruktur och livskraft. Byggnadsverksamheten har långtgående miljökonsekvenser och regionalpolitiska effekter och detta medför utmaningar för samordningen och utvecklingen av byggnadsplaneringen. Det finns stora regionala skillnader i byggandet i Finland. Det här påverkar i hög grad stadskoncentrationernas tillväxt och på motsvarande sätt infrastrukturen i perifera områden och stadsstrukturens förhållanden. Förvaltningens syfte är också att i framtiden utveckla hållbara boendemiljöer som betjänar invånarna och samtidigt garantera goda förutsättningar för boende i hela Finland.