Utvecklingen enligt näringsgren 

Uppdaterad: 1.9.2017 - Uppdateras nästa gång: 1.12.2017
   
 
 
Dela på

Volymen av det totala förädlingsvärdet inom alla näringsgrenar ökade med 0,6 procent från föregående kvartal och med 3,9 procent från året innan.

Under andra kvartalet minskade volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruk samt fiske, med 2,5 procent från föregående kvartal, men ökade med 1,2 procent från året innan. Volymen av förädlingsvärdet inom jordbruket ökade med 1,4 procent och inom skogsbruket med 0,6 procent från året innan.

Det sammanräknade förädlingsvärdet inom de industriella näringsgrenarna ökade med 4,0 procent under andra kvartalet jämfört med året innan, men minskade med 0,9 procent från föregående kvartal. Produktionen inom tillverkningsindustrin minskade med 1,1 procent från föregående kvartal, men var 4,9 procent högre än året innan. Särskilt mycket ökade produktionsvolymen inom metallindustrin (exkl. el- och elektronikindustrin) som under april–juni var 8,1 procent större än året innan samt inom näringsgrenarna inom den kemiska industrin där produktionsvolymen var 8,7 procent större än året innan.

Näringsgrenen byggverksamhet ökade under april–juni med 1,6 procent från föregående kvartal och med 9,1 procent från året innan.

Volymen inom servicenäringarna ökade med 0,4 procent från föregående kvartal och med 3,1 procent från året innan. Jämfört med året innan ökade förädlingsvärdet inom privata tjänster med 3,5 procent och inom offentliga tjänster med 2,0 procent.

Inom handeln minskade volymen med 0,5 procent från föregående kvartal, men ökade med 2,0 procent från året innan. Tillväxten inom bilhandeln jämnades ut efter att ha ökat synnerligen kraftigt under två års tid, men förändringen av förädlingsvärdet från året innan var fortfarande klart positiv, dvs. 2,3 procent. Partihandeln minskade med 1,4 procent medan detaljhandeln ökade med 2,6 procent från året innan.


Källa:
Statistikcentralen / Nationalräkenskaper, kvartalsvis


Beskrivning av indikatorn

Kvartalsräkenskaperna för samhällsekonomin beskriver systematiskt Finlands ekonomi med samma begrepp och definitioner som årsräkenskaperna, men på en mer aggregerad nivå. Av uppgifterna framgår bl.a. hur Finlands bruttonationalprodukt har utvecklats kvartalsvis, vilka näringsgrenar som har ökat och hur mycket, om t.ex. exporten eller investeringar har ökat produktionen, hur hushållens konsumtion har förändrats från föregående kvartal, hur mycket lönerna har stigit från året innan.

Förädlingsvärde (brutto) avser det värde som genereras av varje enhet som har en produktionsaktivitet. I marknadsproduktion beräknas det genom att man från enhetens produktion drar av de insatser (varor och tjänster) som används i produktionsprocessen, och i icke-marknadsproduktion beräknas det genom att summera beloppen av löner och kollektiva avgifter, kapitalförslitning och eventuella skatter på produktion och import.

Genom en granskning av utvecklingen av varje näringsgren kan man göra en täckande analys av utvecklingsutsikterna och tillväxtprognoserna för industrins konjukturer. Den näringsgrensspecifika faktorn ger också viktig information om ökningen av antalet arbetsplatser och ökad sysselsättning, livskraften för näringslivets struktur och om de regionala skillnaderna i företagsverksamheten och arbetsplatserna. Den information som näringsgrenindikatorerna ger kan utnyttjas både i planeringen av arbets- och näringslivspolitiken och i hur utbildning och forskningsverksamheten inriktas.

Den offentliga förvaltningen har som syfte att upprätthålla en hög sysselsättningsgrad och en omfattande branschspecifik sysselsättning. De stora regionala skillnaderna mellan olika branscher och arbetsplatser och arbetsmarknadens strukturella utmaningar förutsätter i framtiden åtgärder som ökar flexibiliteten i arbetslivet, en effektivare samordning av arbete och utbildning och hållbart riktade satsningar och investeringar i nya områden som håller på att utvecklas.