Utvecklingen av befolkningens åldersstruktur 

Uppdaterad: 29.3.2017 - Uppdateras nästa gång: 29.3.2018
   
 
 
Dela på

Folkmängden i huvudstadsregionen ökade mer än folkmängden i hela landet

Under år 2016 gick folkmängden upp i 77 kommuner och ned i 233 kommuner. Kvantitativt sett ökade folkmängden mest i Helsingfors, med 6 973 personer, Esbo (4 781) och Vanda (4 736). Folkmängden i huvudstadsregionen ökade med drygt 16 000 personer under år 2016. Befolkningen med ett främmande språk som modersmål stod för 72 procent av befolkningsökningen i huvudstadsregionen.


Källa:
Statistikcentralen / Befolkningsstruktur


Beskrivning av indikatorn

Statistiken över befolkningsstrukturen beskriver finska och utländska medborgare, som vid årsskiftet är fast bosatta i Finland. I statistiken ingår uppgifter om befolkningens boningsort, kön, ålder, civilstånd, språk, nationalitet och födelseland liksom uppgifter om maka/make och samtliga barn samt föräldrar.

Uppgifterna fås ur Befolkningsregistercentralens befolkningsdatasystem enligt situationen vid årsskiftet.

Den finska befolkningen åldras och samtidigt minskar antalet födda. Den ekonomiska försörjningskvoten försvagas i Finland av faktumet att det föds färre barn än tidigare samtidigt som befolkningen åldras och det finns ett stort antal arbetslösa. Åldersstrukturen i Finland är snedvriden på samma sätt som också i många andra utvecklade länder. När de stora åldersklasserna går i pension är det allt mindre årsklasser som får finansiera och bära upp välfärdssamhället.

Den ökande livslängden förlänger pensionsåren, men samtidigt har människornas hälsa förbättrats märkbart och antalet friska år under människans livstid ökat, vilket innebär mindre behov av hälsovård.

Den ökade arbetskraftsinvandringen har höjt sysselsättningen och nativiteten i många länder. Även i Finland försöker man öka invandring t.ex. genom riktlinjerna i Migration 2020-programmet.