BNP per invånare 

Uppdaterad: 30.1.2015 - Uppdateras nästa gång: 2.3.2015
   
 
 
Dela på

Bruttonationalprodukten minskade med 1,3 procent år 2013


Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 1,3 procent år 2013. Minskningen uppskattades tidigare vara 1,2 procent. Också nationalräkenskaperna för år 2012 reviderades: bruttonationalprodukten minskade med 1,4 procent från tidigare uppskattade 1,5 procent till följd av balanseringen av utbud och efterfrågan inom samhällsekonomin.


Produktionen sjönk år 2013 närmast till följd av att exporten och investeringarna minskade. Exportvolymen minskade med 0,7 procent och importvolymen med 1,6 procent. Investeringsvolymen minskade med 5,3 procent. Också konsumtionsutgifterna minskade något, till sin volym med 0,2 procent.



Källa:
Statistikcentralen, Nationalräkenskaper årsvis


Beskrivning av indikatorn

BNP, bruttonationalprodukten till marknadspris är det slutliga resultatet av produktionsaktiviteten hos inhemska produktionsenheter. Den kan definieras på tre sätt: som summan av förädlingsvärden brutto för de olika institutionella sektorerna eller de olika branscherna plus produktskatter minus subventioner; som summan av inhemska institutionella enheters slutliga användning av varor och tjänster (konsumtion, bruttoinvestering, export minus import); som summan av användning i kontot för den totala ekonomins inkomstbildning (löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner samt driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst brutto).

Med hjälp av indikatorerna för bruttonationalprodukten kan man bedöma hur nationalekonomin utvecklas och dess förhållande till hela samhällsutvecklingen. Hållbar ekonomisk tillväxt och ekonomisk balans är ett långsiktigt mål för Finlands offentliga ekonomi. Med tanke på den offentliga ekonomins balans och finansieringen av den är produktiviteten och sysselsättningen centrala faktorer för den ekonomiska utvecklingen. För att finansieringen av den nuvarande välfärdsstaten och den offentliga ekonomin ska vara strukturellt hållbar är det ett viktigt mål för samhällspolitiken att stödja ekonomisk tillväxt som främjar sysselsättningen.

Bruttonationalprodukten som ett mått på välfärd har väckt mycket kritik, och många medborgare och beslutsfattare har önskat ett annat index i stället för BNP. Denna indikator, som baserar sig på ekonomisk teori, beaktar exempelvis inte miljöförstörelsen eller den ekonomiska ojämlikheten mellan människor. Till BNP-måttets starka sidor hör dock att den utgår från en solid statistisk grund och att den är internationellt jämförbar. Dessutom har man kontinuerligt utvecklat nationalräkenskaperna, som BNP grundar sig på, så att de svarar på förändringarna i samhället. De har också utvidgats så att sådana satelliträkenskaper som hänför sig till mänsklig välfärd, användningen av naturresurserna och miljöns tillstånd har kopplats till dem.